Det finns en källa, sluten, i oss själva som länge väntat att få bryta fram, en ordets källa med ett himmelskt ursprung, som gömmer friden bortom tid och namn. Den källan gör oss levande. Mitt i försteningen vi hör dess vatten spela. Därför ber vi så: Låt källan springa fram ur hjärtats klippa och orden över våra läppar strömma fritt. |
| ~Bo Setterlind~ ur Maria och barnet 1970 |