#Påskseder i Sverige

Vi går mot ljusare tider.

Vid vårdagjämningen 20 mars är dag och natt lika långa. Efter detta datum är det ljust större del av dygnet än det är mörkt. Påskdagen infaller söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen och kan alltså variera från slutet av mars till slutet av april.
Ordet "påsk" kommer från det arameiska "pascha" och hebreiskans pesach. Det är en av de största judisk-kristna högtiderna. Judarna firar påsken till minne av Israels uttåg ur Egypten, alltså långt före Jesus födelse, medan de kristna firar minnet av Jesu död och uppståndelse.

Den kristna påskveckan börjar med palmsöndagen. Då börjar den vecka som också kallas "stilla veckan" eller "stora veckan". Torsdagen kallas skärtorsdag från ett gammalt ord "skära" med betydelsen "göra rent". Då firas minnet av nattvardens instiftande. Jesus led döden uppspikad på korset under fredagen, som i vårt land kallas långfredagen. Han drog sin sista suck "i den nionde timmen", vilket i vår tid är 15.00.

Sedan uppstod han från de döda på tredje dagen och därför firar vi påsksöndagen som den största glädjedagen i kyrkan, och den firas också ofta som en dag då vi åter får minnas vårt dop in i den kristna gemenskapen.

I min barndom, för inte alls länge sedan, var påsken en mycket tyst och stilla helg. Och ser man något längre tillbaka kan man finna många folkliga seder, och de hade ofta inslag av självplågeri för att man skulle bli påmind om Jesu' plågsamma vandring med korset mot Golgata. Man kunde lägga småsten eller okokta ärtor i skorna. Det var förr också vanligt att man åt maten olagad eller ordentligt med salt sill utan att dricka, allt för att påminnas om hans lidande på korset. Långt in på 1970-talet var det otänkbart att ha en nöjesanrättning eller bio öppen framförallt på långfredagen. Det var trettio år sedan som riksdagen avskaffade det beryktade förbudet mot att anordna offentliga nöjestillställningar på vissa stora helgdagar, t ex långfredagen. Nuförtiden är ju påsken i Sverige mest en välkommen vårledighet.

Ägget symboliserar sedan urminnes tider livets uppkomst. Gult är påskens färg. Det hör samman med kycklingar och ägg. Över den hela kristna världen äter man under påsken massor av ägg. Det här är kanske den enda helg under året då man är eniga tvärs över kulturella gränser om vad som skall ätas. Orsaken till att det blev just ägg kan bero på att höns och andra tamfåglar före dagens "äggfabriker" började lägga ägg vid ungefär denna tid på våren. Kokta ägg är alltjämt den viktigaste maträtten vid den svenska påskmåltiden. Vår tradition är att måla dem med vattenfärg innan man äter dem.
I Ryssland och Baltikum förekommer mer avancerade batikmålningar på äggen.
Ibland sticker man hål på de dekorerade äggen och blåser ur innehållet och gör dem så lätta att de kan hängas upp i ett påskris.
Till påsken hör också godis i form av ägg och godis lagda i askar som har formen av ett ägg. Även dessa kallas påskägg. De mest exklusiva består av stora äggformade chokladkonstverk.
I bl.a England och Tyskland är det påskharen som lägger dessa dekorerade ägg till påsk. Ofta lägger påskharen äggen på hemliga ställen, så att barnen måste gå ut och leta reda på dem.

Påskkärringar representeras nu för tiden av utklädda barn som går från hem till hem för att tigga lite godis eller pengar. Men den här seden har ett otäckt ursprung. Kyrkan drog på medeltiden igång en häxjakt som skulle vara i flera hundra år. På vissa håll i Sverige sysslade man med häxprocesser så sent som under förra seklet. All trolldom och folktro betraktades som kätteri och ett hot mot "den sanna läran". Den här jakten på alla med påstådda övernaturliga krafter beräknas av vissa forskare ha kostat miljoner människor livet i Europa. Värst utsatta var förstås kvinnorna som på den här tiden inte hade mycket att säga till om. För att bli anklagad som häxa kunde det räcka med att någon helt enkelt blev utpekad och sedan var det upp till den utpekade att stå för motbevisningen. En vanlig föreställning var att häxorna for till Blåkulla på Skärtorsdagen för att ägna sig åt ett dygns "orgastiska övningar".

Källor: Bibel 2000, diverse anteckningar från mina dagböcker. Kyrkans Tidning. Bonniers uppslagsbok, mm

INDEX påsksidorna