Från tidigare nummer av Tornugglan
Textil Tandsjö kvadrat
Bildvävnad av Meit Arvidsson, nu i Tandsjöborgs kapell.
Gåva till Tandsjöborgs kapell
Till Tandsjöborgs kapell har Ivan Haaga skänkt en bildvävnad som vävts av hans mor Meit Arvidsson (1917-2012). Motivet är Tandsjöborgs by så som hon mindes den från sin barndom och uppväxt. Bonaden är nu uppsatt i kapellet. Då den invigdes i samband med gudstjänsten den 26 maj riktades också ett tack till Ivan för hans fina gåva.
Länk till bilder från sommaren i Färila pastorat 2013 Länk till bilder från sommarmusiken i Färila kyrka 2012 
Klockaregården har under året 2012 fått förnyat utseende. Veranda och balkong har renoverats med gott resultat. Fuktskadade delar har bytts ut och balkongräcket har blivit högre för att uppfylla säkerhetsnormerna. (Foto M.Almeflo)
S:t Görans kapell i Färila 20år
Namnet är hämtat från kormattan i kyrkan som föreställer S:t Görans strid med draken, men passar även bra då vår kyrkvaktare Göran hållit i trådarna för bygget.
Gudstjänstrummet i kapellet är åttakantigt med entré, väntrum, kapprum och ett litet rum för präst och gudstjänstvärdar intill.
I källaren finns kylrum för kistor, bisättningsrum, svepningsrum och ett litet kontorsrum för vaktmästare.
Kapellet är beräknat för mindre samlingar och används för både gudstjänster, dop, vigslar och begravningar. Eftersom gudstjänstrummet inte har några fasta kyrkliga symboler, så kan det även användas vid borgerliga begravningar och av andra trossamfund.
Kapellet är ljust med sina stora fönster och känns omfamnande med sin åttkantiga form. Har du inte varit där ännu, så rekommenderar vi varmt ett besök, t.ex. vid jubileumsgudstjänsten 22 juli kl 18.
Avgående kyrkvaktare Göran Eriksson framför S:t Görans kapell i Färila, som är ritat efter en idéskiss av Göran
i gudstjänsten 13 februari av kyrkonämndens ordförande Per-Ove Eriksson för lång och trogen tjänst.
Efteråt blev det tårtkalas i "pelarskogen", serverat av arbetskamrater.
Klicka för bild
I bakgrunden syns delar av Färila sångkör som lyfte gudstjänsten med sin sång.
Ett halvt liv i församlingens tjänst!
Ingen har väl undgått det faktum att Göran Eriksson slutat efter 41 år som vaktmästare och arbetsledare i Färila församling och i pastoratet. Vi som har arbetat med Göran under längre eller kortare tid vill tacka honom för gott kamratskap och många glada minnen och önska honom lycka till i hans nya liv som (ständigt upptagen) pensionär.
Dina arbetskamrater i Färila pastorat genom kh Karin Dahlgren
förrättades invigning av en nytillverkad uppsättning av nattvardkärlens textilier. Komminister Markus Frank redogjorde i samband med invigningen utförligt om de olika delarnas funktion i nattvarden.
klicka för bild
I sin betraktelse förklarade komminister Markus Frank föremålens innebörd. Med kalkklädet täcks vinkalken före och efter dukningen. Bursa (börs) är den sydda väska i vilken corporale (linneduken) förvaras, allt sytt i linne. Palla är den lilla kalkduk på hård skiva som används för att täcka vinkalken och skydda vinet för exempelvis flugor eller frömjöl vid framför allt utomhus bruk.
Alla föremålen är sydda av samma linne som den tidigare altarduken är tillverkad i. Linnet är vävt av damastvävaren Rudolf Gerdemann i Täppelund, Vingåker, ursprungligen invandrad från dåvarande Östtyskland.
Helena Ennerstam, Los, har sytt och även knypplat spetsarna som pryder föremålen.
Dramatik i Färila kyrka på julmorgonen 2009
När kyrkvaktmästare Göran Eriksson klockan halv fem på juldagsmorgonen 2009 skulle ställa i ordning kyrkan inför julottan föll den största ljuskronan i golvet. Det var då han stod på stegen och tände de 40 ljusen. Kyrkvärden Olle Andersson stod nedanför och höll i stegen men hann ta ett par steg bakåt innan kronan kraschade i golvet. Ingen människa kom till skada. Globen och flera armar i ljuskronan skadades. Globen var av tunn mässing och klämdes ihop. Den behöver knackas ut. Några av armarna har gått av. Det var en mutter i botten på axeln som håller ihop hela kronan som hade lättat.Ljuskronan tillverkades år 1907 i gjuten mässing. Den väger 50-70 kg och har 20 armar. Den har troligen fått sin plats i Färila kyrka något år efter tillverkningen. Kronan skickades till gelbgjuteriet i Gränna för renovering.
Den kom åter på plats till julottan 2010
Enligt kyrkans tradition tänds ljuskronorna med levande ljus två gånger per år, vid julottan och till trettondagskonserten
.
Färila församlings gåva i samband med jubileet Varmt tack till alla givare! |
Lördagen 26 juli 2008
visades några av kyrkans vackra föremål
BILDER
Söndagen 27 juli
var det jubileumshögtid i Färila kyrka med många talare och mycket musik och därefter kyrkkaffe utmed hela huvudgatan.
Har du träffat en riktig nunna?
Många av oss har varken träffat eller ens sett munkar och nunnor på riktigt.
Vi har dock sett filmer som utspelar sig i mörka stenkloster med stränga regler.
Vi har våra föreställningar om hur man lever i ett kloster, kanske har vi också frågor som vi undrar över och skulle vilja få svar på om vi skulle få tillfälle att fråga en munk eller nunna.
Man kan till exempel undra över hur det är att leva utan egna pengar? Eller om någon av dem som valt att leva klosterliv någon gång har längtat efter en egen familj och barn? Eller vad sa deras föräldrar när de berättade att de skulle "gå i kloster"?
Nu i vår kommer våra konfirmander att kunna säga att de har träffat riktiga nunnor! Dessutom har de fått ställa sina frågor till dem. Den 17 april åker vi med våra konfirmander till Mariadöttrarna i Vallby - de är riktiga nunnor - inom Svenska kyrkan.
Vi som har träffat dem förut vet att de brukar ta emot oss med öppna armar, gott fika och en öppenhet att svara på alla konfirmandernas frågor.
Bara det att få möta människor som lever sitt liv på ett så annorlunda sätt än de flesta av oss andra, det brukar vara en upplevelse och en tankeställare för våra tonåringar.
Konfirmandtiden handlar inte så mycket om att läsa längre - för vi tror inte att man kan läsa sig till en gemenskap med Gud eller en kristen tro.
Konfirmandtiden handlar istället om upplevelser och egna reflexioner både i mötet med Gud och i mötet med varandra.
Därför vill vi ge våra konfirmander så många möjligheter vi kan, att få uppleva saker tillsammans. En av dessa är att träffa nunnorna i Vallby.
EllaMaria Berglund,
församlingspedagog
Svar på läsarfråga:
Mariadöttrarna - Nunnorna i Vallby finns utanför Enköping.
Mer om detta om du klickar på bilden till vänster.
Falamässan
Folkmusik från Färila och Hälsingland
Denna gudstjänst framfördes f.f.g. i Färila kyrka söndagen den 1 februari 2004 med Lennart Eng, Bengan Jansson och Björn Ståbi samt Färila kyrkokör
Falamässan är en mässa för folket och Färilabygden. Den är genomgående en meditativ musikupplevelde i folkton.
Man ska känna att tanken är fri som en duva som stiger upp mot kyrkovalven. Något därbortom, viskar livets svar?
I Falamässan används kyrkans äldsta skrud för att manifestera bygden och ursprunget.
Falamässan omsluter alla i tanken och bönen. För att understryka bönens möjlighet kan man när man vill under mässans gång gå och tända ljus i ljusbäraren, böneljus som lyser, för folket och Färilabygden.
Mässan med bröd och vin firas mitt i gudstjänsten från ett altarbord som står nära folket. Det heliga sakramentet, mitt ibland oss, utdelat i denna kyrka sedan 1700-talet då hon byggdes av fäderna i Färilabygden.
I denna musikmeditativa mässa sjungs en psalm som avslutning nämligen den numera borttagna nr 169 ur gamla psalmboken "Fädernas kyrka i Sveriges land".
Kyrkobönen bedes av prästen vid ljusbäraren.
En bibeltext läses i anslutning till mässan.
Vår förhoppning är att Falamässan ska stämma till eftertanke och att du som är här bär med dig hem allt vad himlen kan ge av TRO, HOPP och KÄRLEK.
Från församlingens spalt Tornugglan februari 2004
"Shoppa schysst" Under "kyrkornas globala vecka" fick vi den 23 november 2006 besök av Maria Nyman, livsmedelsagronom och ambassadör för rättvisemärkt, från Uppsala. Av Maria fick vi lära oss lite om hur vi tillsammans kan ta vårt ansvar för att göra världen lite bättre. Bara genom att välja ekologiska eller kravmärkta livsmedel kan vi påverka både för oss själva och för andra. Vi får en renare, hälsosammare och ofta smakligare produkt. Vi bidrar även till att användningen av bekämpningsmedel och konstgödning minskar och bidrar därigenom till en bättre miljö. En ytterligare effekt av vårt val blir hälsosammare arbetsförhållanden för dom människor som arbetar med odling och hantering av produkten.Om vi dessutom väljer "Rättvisemärkt", "Fair Trade", "TransFair" eller "Max Havelaar", så får vårt val i affären ännu större konsekvenser. Då garanteras att odlaren och arbetaren får skälig betalning för sin produkt och sitt arbete. Att det råder goda arbetsvillkor med respekt för dom mänskliga rättigheterna. Inget barnarbete får förekomma och man ska visa respekt för miljön. Man arbetar även för långsiktiga handelsrelationer så att små odlare kan få en trygg inkomst för sin familj.
I Sverige såväl som i många andra europeiska länder kan du köpa Rättvisemärkta livsmedel i vanliga butiker. Idag finns bl.a. kaffe, kakao, choklad, te och bananer. Fler produkter kommer säkert om vi visar intresse.
När vi handlar Rättvisemärkta varor, kämpar någon på andra sidan jorden för arbetares demokratiska rättigheter och samtidigt arbetar någon på global nivå för rättvisa handelsregler.
Kanske kan vi som har det bra, betala lite mer för varan om vi vet att människan som tillverkat eller odlat produkten har fått skälig lön och sunda arbetsförhållanden? Vi lockas ofta att köpa billigt i stora varuhus men har vi någon koll på hur det ser ut i dom stora fabrikerna på andra sidan jorden där varan tillverkas? Det vi köper billigt kan någon annan människa få betala dyrt, tex genom förstörd hälsa och förstörd närmiljö. Kanske är det dax att vi börjar ställa krav och ifrågasätta? På sikt kan det bli stora resultat. Det är ju dropparna som bildar havet!
Referat: M. Almeflo
Rättvisemärkt -FAIRTRADE - är en etisk och social märkning med fokus på mänskliga rättigheter. Bakom föreningen finns 18 organisationer, bl.a. LO, Kooperation utan gränser, Konsument-föreningen Norrort, bistånds-organisationen Forum Syd, Röda korsets Ungdomsförbund, JAK Medlemsbank, Världsbutikerna för rättvis handel, Individuell människohjälp, Svenska kyrkan samt ett antal kristna samfund och organisationer. Genom att välja rättvisemärkt bidrar du till att:
- Arbetare och odlare får skäligt betalt för sitt arbete.
- Motverka barnarbete.
- Uppmuntra ekologisk odling.
- Främja organisationsrätten och demokratin.
- Motarbeta diskriminering på grund av kön, hudfärg och tro.
På pastorsexpeditionen i Färila finns en hörna med några rättvisemärkta produkter t.ex. kaffe, te, kakao, senap och choklad. Fler produkter kommer så småningom. Välkommen in att handla!
Från församlingens spalt Tornugglan november 2004
Det karakteristiska ljudet från kyrkklockorna orsakas av en slägga, modell större. Klockorna som gjöts om efter branden 1837 har i sin nuvarande form klingat 175 år. Och klockaren har alltid funnits bakom.
Varje vardag kl. åtta och sexton, i varje fall under sommarhalvåret ringer kyrkklockorna. Klockorna startar och avslutar av gammal tradition arbetsdagen.
Ringningen sker manuellt. Klockaren drar i repet, kraften fortplantas 30 meter upp och den bastanta släggan slår till. De magnifika klockorna från början av 1800-talet sprider sitt karakteristiska ljud. Och ringningen hörs över byn. Den normala ringningen i samband med högmässa och begravning samt helgsmålsringningen kl. 18 på lördag kväll sker däremot automatiskt eller genom fjärrkontroll.
För kyrkvaktmästare Gösta Barreby avlöser arbetsuppgifterna hela tiden varandra. Kyrkogården ska skötas. Kyrkan ska skötas. Och kyrkklockorna ska ringa. Och många ringningar blir det för klockaren som lever än...
Från Mellanljusningen dec. 2011
Nytt ljus på kyrkklockan
Förra gången de bytte armatur för de lampor som lyser upp klockan på Färila kyrka gjordes det av en man utan säkerhetssele. Detta är ett bevis på hur lång tid det gått sedan sist. Den här gången hade både Roger Andersson och Olof Magnusson säkerhetsselar och de kunde rapportera att det är hiskeligt högt och en vidunderligt vacker utsikt från kyrktornet. Roger Andersson bytte armaturen och kontrollerade samtidigt kopparplåtarna på tornet. Han skruvade dessutom fast siffrorna på klockan så att de sitter stadigt. Nu blir det moderna ledlampor med sju års lystid i de nya lamphållarna.
Efter KT dec. 2011
Kyrkklockor kanske vi inte tänker på så mycket. Ändå tar vi för självklart att vi kan lyssna till dem. Det har vi också gjort i nästan 1000 år.
Den äldsta kyrkklockan i Sverige är från 1200-talet.
Den största klockan finns i Uppsala domkyrka. Den väger 7 ton, vilket kan jämföras med de fyra klockorna i Los och Hamra kyrkor som väger mellan 300 och 900 kg.Kyrkklockorna användes från början inte bara för att kalla till gudstjänst. Man ringde i klockorna för att larma t.ex. för brand. Därför var det inte så bra om det blev en brand i klockstapeln, som den i Ljusdal 1753. Det gick inte att ringa och larma så kyrkan blev också brandskadad.
Fortfarande ringer vi s.k. tacksägelseringning över varje avliden församlingsbo, någonting som fanns redan på medeltiden.
Men bröllopsklockor som vi kan höra i engelska filmer har ingen tradition i vårt land. Vi ringer in nyåret, ungefär fem minuter, och då fortsätter vi en medeltida tradition, att klockklangen håller det onda borta.
Från församlingens spalt Tornugglan december 2003
Våra gåvomedel - hur används de?
Gåvor till Färila blomsterfond används till kyrkans smyckande samt till julblommor till nyblivna änkor och änkemän.
Det ska vara klippta blommordå vi smyckar altaret i kyrkan. Varför? Det finns inga regler för hur altaret ska smyckas men av teologiska skäl finns det traditioner. Det ska inte vara en kruka eftersom användningen av jord hör ihop med begravning. Klippta blommor har symboliskt gett upp sitt liv för att bli en hyllning till Gud.
Svenska kyrkans flagga
Sedan några år tillbaka har Svenska kyrkan en egen flagga.Den är guldgul med ett rött kors och i korsmitten finns en guldgul krona.
Den guldgula färgen symboliserar det eviga ljuset och Guds härlighet.
Korsets röda färg symboliserar Guds kärlek, elden och blodet.
Kronan symboliserar Kristi segerkrona.
Flaggans utseende finns även med i Svenska kyrkans logotype, som ses nedtill på denna sida.
