helgonsymbol

I himmelen, i himmelen

I himmelen, i himmelen där Herren Gud själv bor,
hur härlig bliver sällheten, hur outsägligt stor!
Där ansikte mot ansikte
jag evigt, evigt Gud får se,
se Herren Sebaot.

I himmelen, i himmelen, vad klarhet, hög och ren!
Ej själva solen liknar den uti sitt middagssken.
Den sol, som aldrig nedergår
och evigt oförmörkad står,
är Herren Sebaot.

I himmelen, i himmelen, vad sälla utan tal!
Av änglarna och helgonen vad glans i ärans sal!
Min själ skall bliva dessa lik,
av evighetens skatter rik,
hos Herren Sebaot.

I himmelen, i himmelen man inga tårar ser.
Ej döden, ej förgängelsen där skola härja mer.
Där skänkes fröjd och härlighet
och frid och oförgänglighet
av Herren Sebaot.

I himmelen, i himmelen en sällhet du berett,
som intet öra hörde än och intet öga sett,
ej njuten av ett dödllgt bröst,
ej sjungen av en mänsklig röst,
O Herre Sebaot.

I himmelen, i himmelen själv alla väsens Far
med Sonen och Hugsvalaren en evig boning har.
Ett trefalt helig sjunges där,
då himlaskaran offer bär
för Herren Sebaot.

O Fader, Son och Ande, dig ske evigt lov och pris.
Ack, öppna ock en gång för mig din himmels paradis.
Ja, när jag fast i trone står
jag av din hand min krona får,
o Herre Sebaot.

L. Laurinus 1622

 

Detta är en gammal psalm
Den ursprungliga författaren är Laurentius Laurentii Laurinus som levde 1573 - 1655
Präst, historiker och psalmdiktare, studerade i Wittenberg, där han tog magistergraden 1602, blev rektor i Söderköping 1605 och var från 1609 kyrkoherde och prost i Häradshammar i Linköpings stift.
Han gjorde sig känd som poet på svenska, tyska och latin och samlade några av sina dikter i Symbola Heroum et Heroidum (1647).
Som psalmförfattare är han mest känd för psalmen I himmelen, i himmelen som han skrev till sin hustru Margareta Larsdotters begravning 1620.
Texten bearbetades och utökades i ett Manuale från 1651 och kom i det förlängda skicket med i den karolinska psalmboken. Inför den "Wallinska psalmboken" omarbetades psalmen ganska rejält av Johan Åström, och det är i hans form psalmen tagits med i senare psalmböcker.

Det finns två olika melodier i psalmboken. Den ena är från 1693 och går i den traditionella koralstilen.
Den andra är en s.k. dalamelodi som upptecknades i Skattungbyn och som har rötter i norsk-svensk folkmusik.

Ingegerd, ansvarig för hemsidan  ||  Veckans texter  ||  Pastoratssidan